Aktuellt

”Skador genom stöld och angrepp på bisamhällen”.

 

Inom biodlingen förekommer flera typer av yttre angrepp på bisamhällen och kupor. Stölder och skadegörelse är gärningar orsakade av människor. Angrepp av rovdjur såsom

björnar är också vanligt förekommande i vissa områden. Även andra djur angriper bisamhällen i jakt på föda. Rapporter finns om vildsvin, grävling, hackspett och mård, mm.

 

Ingen myndighet eller organisation har någon samlad bild över de skador som åsamkas bisamhällena genom yttre angrepp. SBR vill skapa en samlad sådan över omfattningen

av angrepp på svenska bisamhällen. Därför uppmanar vi varje distrikt att inrätta funktionen som ansvarig för ”Skador genom stöld och angrepp på bisamhällen”.

Funktionen huvudsakliga uppdrag blir att vara distriktets länk mellan den enskilda biodlaren/ föreningarna och den nationella nivån.

(Skadeansvarig - stöld/angrepp på bisamhällen finns nu upplagt som en ny post under distriktens val i medlemsregistret samt på distriktens valrapport 2018)

 

Att skapa en modell för att sammanställa skador på bisamhällen är också viktig om eller när vi drabbas av nya skadegörare eller sjukdomar på bisamhällena, ex sammetsgetingen, 

lilla kupskalbaggen eller trakékvalster.

 

SBR kommer att ta fram ett enkelt formulär för dokumentation. Detta hämtas från vår hemsida och fylls i och skickas till SBR centralt. Vi tror inte att det kommer att bli någon

större arbetsbörda och bör rymmas inom någon av distriktsstyrelsens ordinarie ledamöters uppdrag, eller någon annan särskilt engagerad person. Det är viktigt att med den

regionala sammanställningen samt att distriktet har en samordnare eftersom samhällets ersättningssystem i många fall är organiserat på de 21 länsstyrelserna idag.

 

Genom sammanställningen hoppas vi få en starkare position i vårt arbete med myndigheterna. Både kunna visa på vilken skada som uppstår på de ekotjänster i form av

bl.a. pollineringstjänster som biodlingen genererar när bisamhällen skadas och skadan för den enskilde biodlaren. 

 

Vi bedömer att centrala förhandlingar måste genomföras av förbundet för att förbättra nuvarande system, ersättningsmodeller och ersättningsnivåer och se till att

villkoren blir likvärdiga i hela landet. Målet är att ersättningen ska täcka kostnaderna för att ersätta, material, bin, förlorad inkomst av honung, pollineringsersättning mm.

 

I slutändan hoppas vi dels att säkerställa rätt ersättning till biodlare när skador uppkommer, men också att visa på de ekotjänster som biodlarna bidrar med i naturen.

Därför emotser vi att samtliga nya distriktsstyrelser inrättar funktionen som ansvarig för ”Skador genom stöld och angrepp på bisamhällen”.

 

Kommitteen för yttre miljö.

 

 

********************************

Vaxmellanväggar från Kina var förfalskade

Några biodlare som köpte mellanväggar från Kina fick problem med kakfall. För att ta reda på om vaxet var förfalskat och innehöll paraffin har Biodlarna, Sveriges Biodlares Riksförbund, skickat det på analys. Provsvaren visar att mellanväggarna var förfalskningar.

Biodlarna som råkade ut för det förfalskade vaxet skulle starta upp sina biodlingar under försommaren. De beställde olika tillbehör och även vaxmellanväggar genom en köpsajt från ett företag i Kina.

När vaxet placerades i bikupan rasade det ner. Prover skickades till laboratoriet Ceralyse i Tyskland. Svaret visar att innehållets sammansättning inte överensstämmer med de ämnen som finns i rent bivax. Blandningen av olika kolväten tyder på att det kan vara paraffin.

- Det är viktigt att det som ska komma i kontakt med bina är av bra kvalitet, säger Ingmar Wahlström, vice ordförande för Biodlarna.

Han förklarar att det finns flera risker med förfalskat vax.

- En risk är att mellanväggarna inte tål temperaturen i bikupan. Yngel och vax smälter ihop och då kan bina dö. En annan risk är att det kan innehålla rester av bekämpningsmedel som är förbjudet i Sverige och som kan hamna i vaxet och i honungen. I ett långt perspektiv kan vi också få andra problem, till exempel att varroakvalstret utvecklar resistens. Man tar onödiga risker med att handla vax av okänt ursprung, säger Ingmar Wahlström.

Han rekommenderar att vax köps av svenska biredskapshandlare.

- De svenska handlarna kontrollerar vaxet och tar inte in sådant som är dåligt.

Det råder brist på svenskt vax.

- Ta hand om vaxet och återvinn det, säger Ingmar Wahlström.

 

 

****************************************************************************

 

 

 

7224224332_5dd85e3d64_b

I det senaste numret av tidskriften Science har en grupp internationella forskare utgått från den första utvärderingsrapporten från den globala plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES, för att ta fram en lista med tio förslag på vad samhället kan göra för att skydda bin och andra pollinatörer.

Tanken är att IPBES ska vara en slags IPCC för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och organisationen ska bidra med relevant information till samhälle och beslutsfattare.

 

 

Forskarnas tips för att skydda pollinatörer

  1. Höj standarden för reglering av bekämpningsmedel globalt.

  1. Främja integrerat växtskydd där mindre mängd bekämpningsmedel används och andra metoder istället används i första hand såsom biologisk bekämpning och åtgärder inom odlingen.

  1. Ta hänsyn till indirekt och icke-dödlig påverkan vid riskvärdering av genmodifierade grödor.

  1. Reglera förflyttning av odlade pollinatörer (för att minska risk för sjukdomsspridning och invasiva arter).

  1. Utveckla försäkringssystem för att minska risker för lantbrukare som utnyttjar ekosystemtjänster i stället för kemikalier i lantbruket.

  1. Erkänn pollinering som en resurs i lantbruket.

  1. Stöd lantbruk som satsar på en mångfald av grödor – diversifierat lantbruk.

  1. Bevara och återskapa grön infrastruktur (ett nätverk av livsmiljöer som pollinatörer kan röra sig emellan) i odlade och urbana landskap.

  1. Utveckla långsiktig övervakning av pollinatörer och pollinering.

  1. Finansiera forskning i samarbete med lantbrukare för att öka skördarna i ekologiskt, diversifierat och ekologiskt intensifierat lantbruk, dvs där man i större grad nyttjar tjänster som nyttoorganismer, t ex pollinatörer, bidrar med.

 

 

Bikalendern

www.bikalendern.se

 

***********************************

Har ni möjlighet att se filmen

"Inte bara honung",

bör ni göra det. En mycket tänkvärd film.

*********************************************************************************************

Honungsbin hotas av svält

Publicerat: tisdag 29 september 2009 kl 08:15 Nyheter P4 Skaraborg

Det är risk att många honungsbin kommer att svälta ihjäl i vinter. Eftersom det fortfarande är för varmt ute för vintervila så flyger bina omkring på jakt efter nektar och när det inte längre finns blommor kvar så tar de med sig sav från granar, vilket är en katastrof för bina.

 

– Det blir nästan som grus. Vi kallar det cementhonung, säger Kenth-Inge Wallgren som bedriver honungsproduktion och avel på bin Hjo.

Anledningen till att det bildas hårda kristaller i binas vaxkakor är för att de tar med sig sav från granar nu när blommorna dött ut.  Saven kommer av att granbarrlusen har gett sig på träden, vilket är ovanligt så här års.

Omfattande jobb
Saven i kombination med att bina får vinterfoder i form av sockerlösning gör att det sker en kemisk process som gör att sockerlösningen blir stenhård, och det kan inte bina äta. Därför svälter de ihjäl under vintern om man inte rensar i bikuporna.

– Man måste byta ut alla vaxkakor mot nya och lägga in nytt foder och det är ett omfattande men nödvändigt jobb. Jag är rädd om mina bin. Det är mina vänner.

 Nu hoppas Kenth-Inge att kylan ska komma.

 – Förhoppningsvis gör kylan att bina slutar flyga och granbarrlusen går i ide.

 

******************************************************************************************************************************************************************************************************

I

Forskarduo. Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez är knutna till medicinska fakulteten i Lund.

 

Honungsbiets hemligheter har avslöjats

Honung är hett för forskarna. Denna biprodukt visar lovande tecken på att kunna hjälpa oss människor med allt från att läka infektioner som inte vanlig antibiotika längre rår på till att förebygga baksmälla.

Att det är något speciellt med honung tycks männi­skor i alla tider ha känt på sig. Honung har ätits av folk över hela världen och i många kulturer riskerade honungsjägare livet för att hämta hem den från vildbinas bon högt uppe på klippavsatser och i trädtoppar.

I dag är det inte lika dramatiskt att få tag på honung för de flesta av oss. Men så är innehållet i butikernas burkar inte heller detsamma som i den honung som kom direkt ifrån vildbinas bon. Det konstaterar forskarna Alexandra Vasquez och Tobias Olofsson, som är knutna till medicinska fakulteten i Lund. Nyligen fick de ett internationellt genomslag med sitt avslöjande om honungsbinas hemlighet – lösningen på gåtan som kan förklara varför honung i alla tider har ansetts ha en läkande effekt.

– Vi har upptäckt är att binas honungsmagar är proppfulla med nyttiga mjölksyrabakterier. Allt pekar på att dessa bakterier är väldigt bra för oss människor också, säger Alexandra Vasquez.

Hon liknar biets honungsmage vid en pytteliten genomskinlig påse som biet samlar nektar i. Hittills har den inte intresserat forskarna nämnvärt, utan bara setts som en ”förvaringspåse”. Men det lär ändra sig nu, när det har visat sig att det är därifrån som den färska honungen får sina nyttiga bakterier.

– I vår forskning har vi upptäckt 13 olika mjölksyrebakterier i biets honungsmage. Tillsammans kan de bilda substanser som effektivt bekämpar farliga mikroorganismer. De skyddar också binas honung mot jästsvampar och olika bakterier som annars snabbt skulle kunna förstöra den, säger Alexand­ra Vasquez.

Hypotesen är att de nyttiga mjölksyrabakterierna även kan ta död på svåra sjukdomsbakterier och infektioner hos oss människor.

– Vi har inte några vetenskapliga bevis än, men våra preliminära resultat visar att mjölksyrabakterierna kan komplettera eller till och med ersätta antibiotika i vissa fall, till exempel när det handlar om antibiotikaresis­tenta bakterier. Vi är ju knutna till medicinska fakulteten i Lund och vi tittar bland annat på sårbehandling och sjukdomar i öron-näsa-halsregionen. Men tyvärr är det här en fråga om forskningsanslag och just nu har vi inte medel för att gå vidare, säger Alexandra Vasquez.

Går det då att använda vil ken honung som helst om man vill få i sig de här nyttiga mjölksyrabakterierna?

Nej, så enkelt är det inte, enligt Alexandra Vasquez.

– I vild färsk honung finns det upp till 100 miljoner levande nyttiga mjölksyrabakterier per gram. Men bakterierna dör snabbt och vanlig honung innehåller inte några levande mjölksyrabakterier alls. Den är dock nyttig ändå, för bina lämnar kvar andra effekter som är bra för oss.

För att göra mjölksyrabakterierna tillgängliga har Alexandra Vasquez och Tobias Olofsson gjort något som är ganska ovanligt i forskarkretsar. De har startat ett eget bolag, Concellae, som bygger på deras forskningsresultat. Nyligen gick holdingbolaget vid Lunds universitet in i bolaget som delägare.

– Det vi gör i bolaget är att backa bandet och återskapa färsk honung, eftersom det bara är i den som mjölksyrabakterierna kan leva. Processen är vanlig mikrobiologi. Vi odlar mjölksyrabakterierna, får dem att föröka sig och tillsätter dem i mängder som stämmer överens med den vilda honungens, säger Alexandra Vasquez.

Deras förhoppning är att bolagets produkter i framtiden ska bli ett viktigt alternativ till antibiotikabehandlingar. Företaget säljer även en honungsprodukt som ska förhindra baksmälla.

– Vi är ju båda Lundastudenter som deltagit i studentlivet en gång i tiden. Produkten kom till som en kul grej och testades i samband med Lundakarnevalen. Men som forskare får vi nog välja bort den, eftersom den får oss att framstå som mind­re seriösa, ler Alexand­ra Vasquez – som dock inte förnekar att honung faktiskt kan ha en viss förebyggande effekt även i det sammanhanget.

 

 

 

Sant och falskt om honungens egenskaper

Påstående:

All honung är lika bra.

Alejandra Vasquez:

– Nej, så är det tyvärr inte. Köp aldrig bara honung, utan kolla varifrån den kommer. Närproducerat av lokala bi­odlare är att föredra om möjligt. Själv köper jag aldrig honung som har tillverkats utanför EU. Tyvärr fuskas det en hel del med sådan honung, till exempel den från Kina, som kan vara utspädd med sirap.

Påstående:

Manukahonung har bäst hälsoegenskaper.

Alejandra Vasquez:

– Nej, det är bara ett försäljningsargument. Det finns en stark finansiär bakom lanseringen av manukahonungen. Proteinerna i produkten kommer från bina eller bakterierna, inte från manukablomman.

Påstående:

Några teskedar honung före sänggående är bra.

Alejandra Vasquez:

– Det finns rapporter som visar att om man tar 2–4 teskedar honung före sänggåendet så har man bra glykogennivåer i levern under nattens sömn, vilket medför att man inte har några stresshormoner i kroppen när man vaknar. Fenomenet är kopplat till sockerhalten i honungen. Jag och min kollega har dock inte själva forskat om det här.

Påstående:

Det finns levande mjölk­­syrebakterier i viss sorts honung:

Alejandra Vasquez:

– Sådana bakterier finns bara i färsk vildhonung. Om en tillverkare påstår att det finns levande bakterier i deras butikshonung så är det inte sant. Butikshonungen är en mogen honung med en vattenhalt på under 20 procent. Där kan mjölksyrabakterierna inte leva.

Påstående:

Honung fungerar bra som sportdryck.

Alejandra Vasquez:

– Ja, honung användes som sportdryck redan vid de förs­ta olympiska spelen och fungerar bra både för uppladdning och återhämtning. Dessutom är det en helt naturlig sportdryck.

 

 

Lenhet på burk. Biodlaren Lars Martinsson är inte förvånad över honungens positiva egenskaper. ”Pollen har ett mångsidigt näringsinnehåll och är av stor betydelse för både människa och natur”, säger han.

Lenhet på burk. Biodlaren Lars Martinsson är inte förvånad över honungens positiva egenskaper. ”Pollen har ett mångsidigt näringsinnehåll och är av stor betydelse för både människa och natur”, säger han.

"Om honung förvaras rätt håller den i tusen år"

 

Biodlaren Lars Martinsson på Grassagården i Eldsberga är övertygad om honungens förträfflighet. Särskilt den lokala honungen, som ger en liten dos pollen från växtligheten i trakten.

– I Halland har vi optimala förhållanden för att ta fram olika sorters honung. Här finns rapsfält och ljunghedar men också tall- och granskog, vilket gör att lokala biodlare kan erbjuda honung som skiljer sig åt både när det gäller polleninnehåll och färg och smak, säger han.

På köksbänken står tre burkar med honung från hans egna bin. I den ena är honungen gräddvit, i den and­ra sandfärgad och i den tredje ser den ut som bärnsten.

– Den vita är rapshonung som är mycket rik på pollen och därmed protein. Den mittersta är från blommor som finns här i Eldsbergatrakten. Den använder jag till matlagning och bakning. Den tredje är ljunghonung som har en kraftig smak och en hög halt av fruktsocker, berättar Lars Martinsson.

Själv blev han intresserad av bin i vuxen ålder, ett intresse som nu både är en livsstil och en passion.

– Det började med att jag läste en artikel om bin och blev nyfiken. Sedan läste jag böcker och blev allt mer fascinerad. Det blev kurser och det blev egna bin – och nu har jag grävt ner mig totalt, säger han med glimten i ögat.

Förutom att ha egna bikupor är Lars Martinsson också bitillsyningsman för länsstyrelsen i Halland.

Han tidigare varnat för att det kan bli honungsbrist i år, eftersom den kalla vintern slagit ut drygt 30 procent av alla bisamhällen i trakten.

– Binäringen är komplex och såväl kyla som sjukdomar och miljöförstöring påverkar bina. Vi biodlare ser till exempel med oro på besprutningen av rapsfälten, eftersom kemikalierna också tar död på bina. Nu diskuterar EU ett förbud, så vi får se vad som händer.

Lars Martinsson äter själv honung dagligen och tror att vi kommer att få se flera vetenskapliga bekräftelser på honungens nytta framöver.

– Honung används ju redan medicinskt i olika delar av världen sedan lång tid tillbaka, till exempel för att läka sår. Personligen tror jag också att det kommer att visa sig vara bra att få i sig pollen från närområdet via lokalproducerad honung som en form av beredskap inför pollensäsongen.

Hur ska man då förvara honungen för att den ska hålla sig fräsch så länge som möjligt?

– Mörkt och svalt, är Lars Martinssons tips. Se till att locket är påskruvat och att honungen inte kommer i kontakt med vatten, för då kan den mögla. Jag sätter ett bäst föredatum på två år på mina burkar, men rätt förvarad kan honung faktiskt hålla flera tusen år.

 
Blomsterpollen. Dessa små proteinrika kulor är pollen som fastnat på binas bakben. Färgen är densamma som på blommornas pistiller.

Blomsterpollen. Dessa små proteinrika kulor är pollen som fastnat på binas bakben. Färgen är densamma som på blommornas pistiller.Foto: Jari Välitalo

3 honungstips

Använd honung i stället för socker när du gör äppelmos. Det ger en mjukare smak. Servera barnen honungsäppelmos till morgonfilen – då frågar de inte efter översockrade flingor.

Använd honung till grillglazen så får den en utsökt smak som passar utmärkt till allt kött.

Använd honung till whiskyn om du vill tona ner den rökiga smaken. En tesked eller två, helst acaciahonung, höjer smaken.



 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)